| Notes |
- A C Mathilda FoyFilantrop, FörfattareFoy, Anna Charlotta Mathilda, f 10 nov 1813 i Sthlm (Maria), d natten till 1 nov 1869 i Jönköping. Föräldrar: brittiske generalkonsuln i Sthlm George F o Mathilda Augusta Skoge. Filantrop, författarinna. — Ogift.Mathilda F:s far inflyttade 1808 till Sthlm från England och ingick 1810 bolag med grosshandlaren Louis Henrik Wretman under firma Foy & Wretman. De förmögna föräldrarna, som bodde i Philipsens hus vid Adolf Fredriks torg (nuv Mariatorget) i Sthlm, gav sitt enda barn, dottern Mathilda en utmärkt uppfostran. Engelska var hennes andra modersmål, hon hade lärare i franska och tyska, musik, ritning och dans. Redan vid tolv års ålder (1825) började F föra dagbok. Den har flerstädes utnyttjats i litteraturen. Näsström lånar därur en livlig skildring av Medevi 1836, då mamsell F och hennes föräldrar var där och hon svärmade för löjtnanten, sedermera statsrådet J M Björnstjerna.F torde ha rönt visst inflytande av metodistpastorn J R Stephens (bror till George Stephens), som verkade i Sthlm. År 1832 träffade hon George Scott, som tagit kontakt med hennes far. Den som framför allt väckte hennes religiösa liv var emellertid G O Rosenius. Theodor Hamberg, som tjänstgjort på hennes fars kontor och som nu blev missionär i Kina, förmedlade bekantskapen. För Hambergs omvändelse 1842 redogjorde F utförligt i sin dagbok. Hon fördes in i den Roseniuska väckelsekretsen, där man hyllade den evangeliska alliansens religiösa ideal (Staf). När hon första gången hört Rosenius nyåret 1844, var hon ännu själv »som en stock». Hon tog emellertid småningom intryck, även genom L W Henschen och P M Elmblad (bd 13). Till hennes närmaste vänkrets, som samlades i hennes hem på Drottninggatan, hörde författarinnorna Betty Ehrenborg, senare gift Posse, och Charlotte af Tibell samt diakonissan Maria Cederschiöld (bd 8). F kom att intressera sig för religion, filantropi, söndagsskoleverksamhet, diakoni och fångvårdsarbete. Hon säger själv, att hon redan vid 1840-talets början räknades som »läsare». Hon begynte 1843 en söndagsskola i Maria församling, men den måste efter några år nedläggas på grund av motstånd från prästerskapets sida. Genom Josua Colliander (kyrkoherde i S:t Peters kloster i Lund 1884) kom hon våren 1851 fram till evangelisk-luthersk trosvisshet. Sommaren s å tillbragte hon i Småland hos den bekanta »mormor på Herrestad», fru Emilia Petersen, med vilken hon blev nära vän.Mathilda F reste mycket både i Sverige och utrikes, under senare år delvis av hälsoskäl. I England 1853 blev hon bekant med baptistpastorn dr Edw Steane, som var en av stiftarna av Evangeliska alliansen. Han tog henne med till ett alliansens möte i Dublin. På återvägen råkade hon i Hamburg filantropen Amalia Sieweking, som 1832 stiftat en kvinnoförening för fattig- och sjukvård där, samt J H Wichern, som 1833 grundat uppfostrings- och diakonanstalten Rauhes Haus utanför Hamburg. F vistades 1852—53 en längre tid i England. Där sammanträffade hon bl a med Betty Ehrenborg och tog henne med till ett möte 5 maj 1853 i City missions, där redogörelse lämnades för de storartade arbeten, som utfördes av Londons stadsmission. De båda damerna fick även tillfälle studera det kristliga arbetet i fängelserna, och detta bar frukt, när de kommit hem. Försök att nå kontakt med fångar hade börjat redan hösten 1851 men stäcktes dock snart. Fredrika Bremer, F, Marie Cederschiöld och Betty Ehrenborg bildade nu Fruntimmers-sällskapet för fångars förbättring, som genom k resolution 24 nov 1854 fick tillstånd att på regelbundna tider hålla möten med kvinnliga fångar i Sthlm för undervisning och uppbyggelse. Fredrika Bremer redogjorde i Sv Tidningen 31 mars 1856 för sällskapets verksamhet under första året. När den kvinnliga arbetsföreningen i Herrestad nyåret 1854 antog en kolportör och. året därpå ännu en bokspridare och predikant, låg bakom detta impulser från England, förmedlade av F. Hon deltog också i inrättandet av barnhem.F var 1856 åter i England och deltog i sept 1857 jämte Steane i Evangeliska alliansens möte i Berlin. Återkommen drabbades hon av en ekonomisk förlust orsakad av hennes homme d'affaires. Hon skrev 1854— 64 ett 60- å 70-tal små berättelser. De utgavs av den baptistiskt sinnade bokförläggaren Per Palmqvist i serien Barnskrifter, som hon även redigerade, och som under några år utkom som tidskrift: Christelig månadsskrift för barn. Redan förut hade hon emellertid skrivit artiklar i den engelska tidskriften Evangelical Christendom. År 1864 utgav hon en bok om valdenserna. För den svenska inre missionen har Mathilda F spelat en mycket betydande roll. Redogörelse för hennes dagböcker har givits av Staf. De omfattar åren 1825—4-2, 1844 —46, 1850—51 (sporadiska), 1852—53 och 1856—57. De är fram till april 1836 skrivna på engelska, någon enstaka gång på svenska, men har därefter i regel renskrivits på svenska, utom 1857 års dagbok, där ett längre sammanhängande parti är på engelska. Ett mycket stort och växlande persongalleri möter i dessa dagböcker, ty familjen och hon själv hade en omfattande umgänges- och bekantskapskrets. I vissa dagböcker, t ex 1828— 30 och 1832—37, finns register under rubriken »New acquaintances».Bengt Hildebrand
|
1813 - 1869 (55 years)
[1] 
